Idag var nog första dagen på evigheter som jag faktiskt kände något som liknade en liten, liten, positiv känsla när jag drog upp persiennerna och jag ser att solen skiner. Annars brukar det bara vara den där hemska känslan ”meeeeen, inte idag igen”. Men idag var det lite mer ”åh, solen skiner”. Inte för att jag på något sätt känner mig som vanligt, men det var i alla fall en liten bit i rätt riktning och det är jag så innerligt glad för!!! Det går åt rätt håll och även om jag inte känner likadant imorgon, så får jag åtminstone känna så idag. Det betyder hur mycket som helst för mig!!
Jag ska snart ner och få min andra ECT. Klart jag är lite nervös, även om det inte var något speciellt att oroa sig för. Men jag blir ju ändå sövd och jag får faktiskt ström i mig. Det är helt otroligt att det fungerar, men gör det de så är jag oändligt tacksam. För jag vill ha ett slut på allt det här nu. Jag vill bli JAG, jag vill må bra och JAG VILL ÅKA HEM! Jag vet att detta ställe är det ända stället för mig att få en chans att återhämta mig på och jag tar vara på den. Jag tänker bli bra en gång för alla. Jag tänker inte åka tillbaka hit. Personalen är fantastisk, men jag tänker inte åka hit igen ändå. Jag låter det ta den tid det behöver denna gången, sen, ja sen åker jag hem – för alltid!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar