Ja idag var det då dax för veckans besök hos Lena, bvc:s psykolog. Denna timmen är så otroligt viktig för mig. Det känns som att hon stämmer av och "sammafattar" mitt mående. Hjälper mig vidare och peppar mig till att tänka posetivt om framtiden.
Samtidigt som jag alltid lite längtar efter min timme hos henne, så är det lite jobbigt också. Det innebär ju att jag måste "lyfta på locket" och plocka fram sånt som jag "gömt". Jag kan komma ner dit och vara på ganska bra humör och sen gå därifrån och känna mig ganska nedstämt. Kan känna mig lite bitter de gångerna. Tycker jag borde gå därifrån något lättad och lite gladare. Men saken är ju den att de känslorna som jag stängt inne så länge, måste ju ut på ett eller annat sätt. Annars kommer jag ju aldrig bli "bra".
Idag känns det ganska okey. Varken glad eller ledsen. Varken tungt eller lätt. Känner mig ganska neutral och det bådar ju gott. För om något gör mig glad idag så kommer jag ju känna det och samma sak åt andra hållet. Jag vill ju känna. Vill ju ha saker omkring mig som gör att jag känner mig gladare. Man kan ju inte gå runt och vara glad hela tiden för då känner man ju inte vad det är i sin omgivning som gör en glad. Förutom när man är så där nykär då och man går runt och ler hela tiden. Visst finns såna dagar ibland med. Men alla dagar är inte såna. Bara jag inte börjar dagen med att känna mig nedstämd, så är jag nöjd. Det känns ändå som att det ligger något där nere i magen och pyser lite lätt. Så idag har jag alla förutsättningar att det blir en bra dag. Nu går jag iväg till Lena, sen får vi helt enkelt se. Le ska jag i alla fall göra. Många gånger!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar