Fick ett slags trötthets anfall igår runt lunch, men tänkte att det säkert hade med graviditeten och göra. Men insåg senare, att det har med huvudvärken att göra... Det där riktiga anfallen, när man blir liggandes med stängda ögon, har jag märkt, börjar just precis så... Cyklade med Maja till en kompis igår, inte alls långt, men det räckte. Vet inte om det är anfådd som jag inte klarar av att bli, för varför får jag annars så ont varenda gång jag rör på mig???
Jag grät mig till sömns...
Omfamnad till orden "det blir snart bättre" med kudden blöt av tårar, somnade jag tillslut. Jag är så fruktansvärt trött på att ha så ont, hela tiden. Jag försöker härda ut, men när dom där riktiga attackerna sätter in, då orkar jag inte... Tror varenda vecka att det ska bli lite bättre, men nu har det snarare varit sämre och jag orkar inte...
Solen skiner ute och det ser skönt ut, men jag drar ner gardinerna och kryper ner i soffan och väntar på att det ska släppa lite grann...
1 kommentar:
Fy fan va hemskt o ha så ont i huvudet hela tiden! Det måste ju gå att göra något åt det. Så kan man ju inte ha det hela tiden. Hoppas verkligen du får någon ordning på det nån gång snart. Jag vet ju bara själv hur det är att få ett riktigt migränanfall, det är hemskt. Skulle inte önska någon att ha det hela tiden, fy! Krya på dig!
Skicka en kommentar