Förlåt....

Detta blir lite klurigt och skriva, vet liksom inte riktigt hur jag ska börja... Jag vill bara börja med att säga förlåt...

Det handlar så klart om det förra inlägget. Jag hade missförstått allt. Ja, i stort sett hela X blogg har jag nog lite missförstått. Jag trodde X syftade på någon specifik person, i detta fallet jag, men fick ett långt brev från X igår där X förklarade sig. Jag blev alldeles tårögd av det brevet. Av flera orsaker. Dels för att det var fantastiskt fint och ärligt, dels för att jag insåg hur fel jag hade och dels för att jag direkt hitta tillbaka känslan till den människa som jag alltid tyckt att X var.

Att jag tog åt mig är flera orsaker. En orsak vet både jag och X men det väljer jag att inte ta upp här. Men det har med tidigare relationer och göra och jag tror vi förstår varann när det gäller den punkten. Jag var osäker för jag har inte frågat vad X tycker om mitt liv idag. Som jag skrev i det förra inlägget så har jag läst en hel del om självkänsla och jag har inga höga tankar om mig själv. Det är väl därför jag hela tiden går och funderar på vad andra tycker och tänker om mig hela tiden. Så även med X. X är en väldigt stark person och någonstans är det väl jag som är lite avundsjuk på det. Starka och vackra personer får mig så lätt att krympa. Jag har så otroligt svårt att stå upp för mig själv medan X vet precis hur man gör just det. Hade jag bara frågat vad X tycker om allt hade jag inte tagit åt mig av så mycket som X skrev. Varför tror jag att allt dåligt handlar om mig och allt bra om andra? Självkänsla är mitt svar på så mycket. Men absolut inget som ursäktar.

Jag ångrar ändå inte riktigt att jag skrev det. För nu vet jag. X är ju den fina person som jag trodde X var. Vad jag däremot ångrar var att jag gick ut så hårt och inte tog det "privat". Jag hade ju bara kunnat fråga. Men som Mia Törnblom skriver "det är meningslöst att gå runt och ångra sig hela tiden, för man kan ju ändå inte få det ogjort, men däremot kan man ställa saker och ting till rätta" Det är det jag försöker göra nu. Jag ska givetvis ta det "privat" också, men för er som läser, och till X givetvis, så vill jag också säga det. Jag hade fel och jag är ledsen för det.

Jag skulle kunna skriva en lång uppsatts om det här med min självkänsla. Men det får bli en annan dag. Idag ville jag bara skriva hur fel jag hade och att jag nu vet.... Så tack X för mailet, det kommer ett tillbaka....